Betongplattor på mark är en ofta använd grundläggningsmetod. Trots detta är sprickbildning ett vanligt problem där kraven på maximala sprickvidder ofta inte uppfylls. De sprickor som bildas i plattorna uppkommer bl.a. till följd av dess uttorkning, och då olika fuktförhållanden råder på var sida om plattan utvecklas en krympning som varierar med en gradient över tvärsnittet. Vid dimensionering av armeringen för denna inre last och sprickbildningen den orsakar, finns endast otillräckliga analysermetoder att tillgå i normer.

Den spruckna bergmassans mekaniska beteende påverkas i hög grad av diskontinuiteterna. Slutna lösningar är generellt mycket sällsynta, åtminstone för komplicerade problem och numeriska analyser måste därför användas. Tvådimensionella konceptuella numeriska analyser har använts för att studera spänningsberoendet hos bergmassans styvhet samt bergkilars stabilitet för olika sprickgeometrier. Flera olika numeriska analyser utfördes med hjälp av UDEC (Universal Distinct Element Code) med två olika angreppssätt, ?Metod 1? och ?Metod 2?.

Skyddsfilosofierna gällande reläskyddsinställningar har varit densamma genom åren. En god avvägning mellan tillförlitlighet, selektivitet, enkelhet, hastighet och ekonomi krävs. Hur det görs är ofta ganska individuellt och skyddsfilosofier kan skilja en del mellan olika ingenjörer och därför finns inget exakt svar på hur den optimala lösningen för ett specifikt reläskyddssystem ska se ut. Närmare undersökningar på funktioner och jämförelser har gjorts mellan det elektromekaniska överströmsskyddet RRMJ 4 och det nya numeriska skyddet            ABB REF 615. De båda differentialskydden, det statiska RYDSA 20 och det numeriska SPAD 346 har också undersökts och jämförts.Arbetet har visat att de elektromekaniska och statiska reläskydden var enkla i sitt utförande och pålitliga. De äldre skydd som testades fungerade fortfarande bra efter  30-40 år i drift.  Som väntat så var REF 615 betydligt snabbare än dess äldre motsvarighet RRMJ 4.

Under åren 2003-2004 byggdes en del av väg 364 om, delsträckan genom samhället Hjoggböle i Västerbottens län. Den nya sträckningen passerar en flack dalgång där undergrunden huvudsakligen består av en relativt låghållfast sulfidjord. När vägbanken var uppbyggd till en höjd av ca 2 m gick ett skred längs en ca 100 m lång sträcka av vägen. Under byggtiden inträffade totalt tre skred. Det framkom senare, efter det att skreden inträffat, att det aktuella området är utsatt för artesiskt grundvattentryck.

Efter introduktionen av Eurokoderna har mängden minimiarmering i betongkonstruktioner ökat. Denna ökning beror på skillnader i metoderna som nu används för att beräkna mängden minimiarmering i olika typer av betongkonstruktioner och de som användes tidigare då BKR var den gällande normen. Minimiarmering används i betongkonstruktioner för att omfördela tvångsdeformationer. I detta arbete undersöks om mängden minimiarmering kan minskas utan att dess huvudsakliga funktion går förlorad. I arbetet har ett antal metoder för att beräkna minimiarmering jämförts för att se hur stora skillnaderna i armeringsmängd blir, varför dessa uppkommer och vilka för- och nackdelar som finns med metoderna.

Hydrauliska radialkolvsmotorer används i en mängd tillämpningar där höga vridmoment och robusthet krävs. Hägglunds Drives är ledande i branschen och erbjuder hög prestanda, flexibilitet och säkerhet i krävande miljöer. För att behålla dess position på marknaden behövs löpande utveckling. Hägglunds Compact är en hydraulmotor där det drivande momentet mellan utgående axel och chassiet överförs via ett kolvparti. Compact motorns prestanda är beroende av friktion och läckage av olja i detta kolvparti.

Hydrauliska radialkolvsmotorer används i en mängd tillämpningar där höga vridmoment och robusthet krävs. Hägglunds Drives är ledande i branschen och erbjuder hög prestanda, flexibilitet och säkerhet i krävande miljöer. För att behålla dess position på marknaden behövs löpande utveckling. Hägglunds Compact är en hydraulmotor där det drivande momentet mellan utgående axel och chassiet överförs via ett kolvparti. Compact motorns prestanda är beroende av friktion och läckage av olja i detta kolvparti.

På grund av att det hela tiden kommer nya sätt att bygga på uppstår nya problem varav många är fuktrelaterade. I rapporten undersöks en specifik parallelltakskonstruktion med hjälp av loggning. Mätningarna jämförs sedan med simuleringar i programmet Wufi® Pro 5.3 för att se om det föreligger risk för att fuktproblem skulle uppstå inne i konstruktionen..

Under september månad år 1995 påbörjades utläggningen av jordmaterial för den provbank vilken upprättades då Öresundsbron skulle byggas. I detta fullskaleförsök kontrollerades massorna genom olika sonderingsmetoder och även sättningarnas utveckling. Uppbyggda för provbanken var en höjd på 4,5 m och själva försöksområdet hade en längd på 40 m och en bredd på 9 m. I detta arbete har syftet varit att studera provbanken i Petersborg och jämföra de uppmätta sättningarna mot de Numeriska simuleringarna. De numeriska modeller som har skapats i finita elementprogrammet PLAXIS är baserade på de utförda geotekniska undersökningarna.

Att lösa partiella differentialekvationer, PDE, med hjälp av numeriska metoder harblivit vitalt det senaste århundradet. Det finns flera metoder tillgängliga och latticeBoltzmanns metod, LBM, har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att lösa Navier-Stokes, N-S ekvation. Metoden är beräkningsmässigt effektiv i jämförelse med andranumeriska metoder under rätt förhållanden. Mängden datorkraft som behövs för attlösa en PDE är viktig och detta gör LBM intressant just på grund av dess beräkningseffektivitet.En studie om möjligheterna att använda LBM till att lösa andra sorters PDEän N-S ekvation är spännande och utbildande. I detta arbete tar vi reda på om LBMkan användas till att lösa och modellera diffusionsekvationen, och om fallet är sådantvalidera att resultatet är tillräckligt korrekt.

I ett marint framdrivningssystem byggt av Rolls-Royce Marine i Kristinehamn, kallat POD Propulsion - MermaidTM, kyls systemets yttre delar med fo?rbistro?mmande vatten. Det kylande vattnet kompletteras av ett internt luftkylningssystem vilket, till fo?ljd av en la?gre kylningskapacitet a?n fo?r det externa vattnet, fo?rorsakar en otillra?cklig kylning i den sektor av elmotorns stator vars periferi kyls av kylluftsstro?mmen. En andel av statorn a?r sa?ledes enbart luftkyld vilket medfo?r att den axiella temperaturen i denna sektor uppna?r ett lokalt maximum, kallad ?hotspot?, vilken a?r ho?gre a?n fo?r resten av elmotorns stator.Avsaknaden av en tangentiellt uniform temperatur i statorn medfo?r begra?nsningar vid dimensionering av framdrivningssystemet.

I detta kandidatexamensarbete studeras ett inverst problem: att för en jämnt fördelad last numeriskt minimera energin som tas upp i en fritt upplagd balk. I detta problem antas balken vara indelad i ett givet antal lika långa stycken med konstant böjstyvhet och minimeringen sker med avseende på dessa styckens böjstyvheter. För en fin indelning av balken riskerar den numeriska metoden att bli instabil. Målet med denna studie är undersöka om Tikhonovregularisering kan stabilisera den numeriska metoden i fallet med en fin indelning. I lösningen av balkproblemet används Bernoulli-Eulers ekvation och Lagranges multiplikatormetod för att härleda den målfunktion som skall minimeras.

Under våren och sommaren 2009 fick jag till uppgift att lära mig mer om HLA och hur man kan använda det för att integrera datorspel och simuleringar. Förr var simuleringar oftast stora specialskrivna program, skapade för att klara av en specifik simulering. Om man behövde förändra på något vis blev man tvungen att skriva om hela simuleringen. Nu med HLA har man fått en standardisering på hur man ska bygga upp simuleringar och vad dessa måste klara av att göra. HLA är alltså en arkitektur för hur man ska koppla ihop flera mindre simuleringar (federater) till en stor simulering (federation).

I arbetet görs ett försök att genom litteratur och elevintervjuer närma sig frågan om vilka förutsättningar för lärande som simuleringar i geografi erbjuder och vilka lärandeteorier som då blir relevanta. Intervjuer har därför gjorts med elever efter att de genomfört ett för undersökningen utvalt simuleringsspel. I arbetet ställs också frågan om hur elever uppfattar simuleringen som didaktiskt verktyg och ett antal svarskategorier struktureras. Slutsatserna är att lärandet i simuleringar i första hand tycks vara beroende av den egna praktiska erfarenheten, den sociala interaktionen mellan deltagarna och den emotionella laddningen. Elevernas uppfattningar av lärandeformen stödjer dessa kvalitéer, men tillfogade också betydelsen av variation i undervisningen och det inneboende spelrummets betydelse för kreativiteten..

Detta examensarbete inom området didaktisk matematik grundar sig på en empirisk undersökning. Undersökningar av talmönster bildar ramen för detta arbete. Åtta elever som läser årskurs 1 på ett gymnasiums El- och energiprogram gruppindelas och får uppgifter i problemlösning att lösa i stigande svårighetsgrad. Elevernas arbete videofilmas och transkriberas, dessutom samlas alla elevernas anteckningar in. Jag har kopplat mitt resonemang till tidigare forskning som tar upp liknande frågor och då huvudsakligen generaliseringar av talföljder. I enlighet med Skolverkets riktlinjer ska eleverna ges möjlighet till problemlösning genom nya utmaningar samt ges nya erfarenheter av matematikens logik och generaliserbarhet.